Elevernas "tystläsning" - en möjlighet.

En annan språkbloggare (Körling)beskriver sin sons läsning. Han var aldrig en läsare i skolan men det var han hemma. Därför kände hon aldrig igen skolans beskrivning av sin son som en bristfällig läsare. Sonen däremot kunde berätta om hur läsningen skedde som utfyllnad, när det var tio minuter kvar av lektionen och läraren inte hade planerat annat arbete. Han var klok nog att kunna formulera sig runt detta och undrade vad författaren skulle sagt om att vara en stunds utfyllnad, hur såg läraren på författarens livsverk och hur långt hinner man att läsa på tio minuter?  Det jag läste om hans skolläsning gav mig några tankar som jag vill delge er.

Tyst läsning, egen läsning eller vad man nu kallar det måste vi självklart ge tid och utrymme för. Även om den sortens läsning inte alls är lika språkutvecklande som den gemensamma läsningen så tränar man ju mängd, avkodning, flyt och läslust. Tidigare läste jag ur min skönlitterära bok samtidigt som eleverna för att markera hur viktig läsningen var. Jag var och är en viktig förebild. Deras läsning var inte ett tillfälle för mig att rätta böcker utan ett sätt att vara deltagare i den litterära samvaron. Nu ser jag andra och fler möjligheter vid dessa lässtunder. Vid varje lästillfälle kan jag lyssna till elevernas läsning och samtala om boken, deras läsvanor, hur de själva upplever sin läsning och vad de kan utveckla i sin läsning genom att ge dem strategier. Att ha litterära samtal är mycket språkutvecklande. Jag tror att vi lärare för mellanåldrarna och för de äldre barnen ibland tappar den delen av läsundervisningen.

Låt oss göra ett matematiskt tankeexperiment: I klassen finns 20 elever. ”Tyst läsning” har man 30 min om dagen i fem dagar. Man samtalar och lyssnar på två elever per tillfälle. Man har språkutvecklat tio elever per vecka. Höstterminen består av ca.17 skolveckor, för att det ska bli enklare att räkna så säger vi 16 skolveckor. Det innebär att varje elev får ca två timmars enskilt språkutvecklande arbete tillsammans med läraren per termin. Du som lärare kan i lugn och ro och med stor precision uttala dig om varje elevs språkutveckling termin för termin och ge varje barn de strategier och den hjälp de behöver för att utvecklas som läsare. Är inte det inkluderande så säg.